Befria Sveriges lärare…

från administrationens ok.

Strindberg beskrev det redan 1879. Byråkratiska system som vänder papper med hjälp av hundratals dilettanter vars förmåga främst bedöms utifrån den regelbundna pappersproduktionen.

Skolprofeten har försökt att följa denna religion utan större success på en ordinär högstadieskola någonstans i Sverige det senaste decenniet. Problemet är att kraven på kvantitet har kvävt kvaliteten ut till eleverna.

Vad är det då för krav som en lärare står inför? Det är inte orimliga krav om man ser till vad man vill uppnå. Alla elever ska ha rätt till en egen plan för sin utveckling och i vissa fall ett åtgärdsprogram om man inte når kunskapsmålen. Sedan tillkommer annan lagstadgad administration som närvarokontroll, betyg och skriftliga omdömen. Men det räcker inte. Sedan tillkommer flera krav som under de senaste åren blivit allt mer påträngande. Det ställs precisa krav på hur information till hemmen ska se ut och hur ofta den skickas på många skolor. Det finns ytterligare pålagor. Numera vill både rektorer och föräldrar att planeringen skall redovisas i detalj. Man ska kunna utläsa vad som ska göras i förväg och helst kunna se hur läraren tänker bedöma olika moment. Ytterligare börda blir den nödvändiga exercisen med listor och mallar för diverse ordningsfrågor

Inget av dessa krav är på något sätt orimliga eller onödiga i sak. Det är Skolprofeten medveten om. Det är formen som är problemet. Allt detta har lärare tillhandahållit på begäran tidigare. Skillnaden är att allt skall kommuniceras skriftligt. Här har läraren ställts inför ett vägskäl. Eftersom arbetstiden inte har ökat måste han eller hon välja mellan att satsa på att uppfylla dessa krav eller att fuska någonstans och få tid över för den viktiga förkovran som krävs för att hålla sig ajour med sin ämneskunskap. Det finns nämligen några förbisedda förändringar i lärarrollen historiskt sett. Den första är att informationsflödet har ökat mångdubbelt och att läraren inte kan förlita sig på en relativt kort lärarutbildning livet ut. Förr hade läraren ett stort försprång gentemot sina elever i faktakunskaper. Idag sitter eleverna med erfarenheter från Discovery channel och internet. Det gäller att hänga med. Man behöver inte veta allt, men man måste definitivt ta reda på det som eleverna ställer en inför. Man måste behålla ledartröjan och väcka intresse.

Den andra förändringen är att lärare förr i tiden hade förtroende. Förtroende att sköta planeringen, förtroende att kommunicera på lämpligt sätt med föräldrar och elever. Förtroendet att satsa på att utveckla sig själv och sin kunskap efter egen planering, för att sedan kunna dela med sig av detta till sin klass. Detta är lärarens drivkraft. Att lära sig och att dela med sig av kunskapen. Läraren drivs av en lust och vissa brukar säga att vissa lärare till och med ”brinner” för sitt uppdrag. Av egen fri vilja. Ibland till och med brinner ut.

Drivkraften kräver frihet, ansvar och förtroende. Tyvärr tyder alla nya krav på specificerad  dokumentation på motsatsen till detta. Man vill ha total transparens. Helst ska läraren vara så tydlig att vem som helst kan gå in och göra både undervisningen och bedömningen rättvist.

Det är inte fel att kräva transparens. Men det är fel att inte medge att detta ökade krav genererar väldigt stor mängder administrativt arbete. Hade varje lärare tillgång till en assistent som kunde sköta detta vore det väl. Istället har arbetsuppgifterna och kraven på närvaro i skollokalen istället ökat. Samtidigt har individualiseringen gjort att läraren behöver planera flera olika lektioner under samma pass, allt anpassat efter olika behov.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att höjda krav på lärares dokumentation aldrig kan vara fel i sig. Det som är fel är att den övertid som genererats av kravet är obetald och inte ryms inom arbetstiden. Sverige måste välja. Kunskap eller byråkrati? Kunskapstörst eller dokumentmättnad? Förtroende eller kontroll? Elevkontakt eller skrivbordstjänst? Läraren som forskare eller som administratör?

Skolprofeten har valt kunskapen. Hoppas att arbetstiden inom en snar framtid anpassas till kraven, eller tvärtom. Bara sökandet efter kunskap segrar och pappersmängden och knapptryckningarna minskar. Elever behöver ögonkontakt, muntlig kommunikation och direkt återkoppling. Där skall en riktig pedagog vara. I nuet där frågorna ställs.

Publicerat i Lärare och löner, Läraryrket och skolvärlden, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Raketforskning med flintyxan i högsta hugg

Skolprofeten kan inte låta bli att dra ner byxorna på den svenska skolans ambitioner att gå in i en ny tidsålder, skapa entreprenöriellt lärande eller helt enkelt skapa förutsättningar för morgondagens forskare och tekniker att ta på sig den svenska ledartröjan i världen.

Snacka går ju, men snacka så att det går är svårt. Nedan ser du ett möte som visar verkligheten på en del skolor. Vi lyssnar på vad de har att säga varandra…

– Hej, du vet att det är nya tider nu…ny läroplan i fysik.

– Suck, jag har förstått det. Om man ändå var en komplett laborationslåda.

– Det är jag som är LGR11, nya stjärnan i svensk skola. Alla måste rätta sig efter mig.

– Eh, Jag vet inte riktigt hur jag ska kunna nå kunskapskraven och det centrala innehållet om jag får vara riktigt ärlig. Jag var komplett senast 1985 och tyvärr har flera komponeneter börjat rosta. Nu är jag kanske inte den värst drabbade på fysikinstitutionen ändå. Jag har sett läraren som undervisar… han ser rätt sliten ut. Han har inte varit på fortbildning sedan 70-talet om ryktet stämmer. Tydligen har löneutvecklingen gjort att han är hälften så mycket värd som för 40 år sedan enligt index. Om man skulle köpa in en ny Norstedtslåda idag skulle den i alla fall betinga ett rätt högt pris och en värdeökning.

– Jo, ja tackar jag. Men det spelar ingen roll. Kunskapskraven ska nås i alla fall. Det är viktigt med höga förväntningar…

– Jag har tyvärr sett att alla pengar som tidigare lades på laborationsmateriel har lagts på datorer och interaktiva skrivtavlor. Datorerna har tyvärr inte hållt måttet. Vi har slängt ut dem vart femte år och köpt nya. Men vi har fortfarande inte sett några naturvetenskapliga underverk stiga ur denna prioriterade satsning.

– Ja nu är jag trött på allt gnäll faktiskt. Det finns ingen ursäkt. Centralt innehåll måste genomföras. Kunskapskraven ska nås. Du är gammal och trött men ska bidra till elevernas utveckling.

– Jag har ansökt om pension…med omedelbar verkan. Jag kommer att lämna min plats till förfogande. Det var bättre förr. Ordning och reda. Kompletteringsbeställningar och fasta ämnesbudgetar. Lycka till nu alla andra på institutionen! Vi ses på soptippen kanske…Ciao!

-Hallå! Hallå! Vem ska undervisa om elmotorn och induktionen nu då?..Kom tillbaka!? Hallå…?

Publicerat i Innehållet i undervisningen, Läraren och metodiken | Etiketter , | Lämna en kommentar

Lärares lönerörelse i stillestånd

Skolprofeten slogs av en tanke när han bäddrade i svenska dagstidningar idag. När man pratar om höjda lärarlöner kopplas detta alltid ihop med ökad prestation. Men när man pratar om marknadsmässiga löner för VD:ar eller politiska poster handlar det alltid om en koppling till index.

”- Styrelsen har beslutat att höja lönen för VD och ge alla en prestationsbonus om resultatet blir bra. Utan en bra lön kommer vi att få svårt att finna kompetenta personer för uppdraget. Ökningen är en automatisk uppräkning efter index.””

”-Riksdagsmannen behöver en bra lön för att inte låta sig korrumperas av den makt han faktiskt har och det viktiga uppdrag som han utför i folkets tjänst.

Vem har sett skrivningen

” -Vi kommer att höja riksdagsmännens lön när de presterar bättre.”

Eller:

”-VD lönerna ligger på en bra nivå. Det finns inget bevis för att bättre löner automatiskt skulle leda till ett bättre företag.”

Men om det pratas om skolan och lärarna så är det otänkbart att ta fram index och jämföra vad en konkurrenskraftig lön är (och upptäcka att lönerna har halkat efter tillsammans med alla övriga förmåner och ramar kring yrket). Vi tänker inte betala förrän skolan har blivit bättre. Visa oss en bra lärare och vi ska ge honom/henne påökt. Men inte mer än vad lönerörelsen tillåter. Varför heter det lönerörelse? När reallönerna i själva verket står still eller backar. Löneglidning? När det i själva verket är bakhalt och lärarna halkar sakta baklänges.

Det kan bara tolkas som ett tecken på att det inte ska vara lönsamt att bli lärare. Skolprofeten föreslår att några generationer gymnasister genast vägrar att läsa till lärare för att markera poängen med marknadsmässiga löner, strax efter legitimeringen träder i kraft. Då kommer det inte att handla om ökade prestationer längre. Då handlar det bara om konkurrens och marknadsmässiga löner. Sedan hur kvaliteten i undervisningen blir och rättssäkerheten i betygssättningen är en helt annan historia. Istället för marknadsdagar och ambassadörer för lärarutbildning kan lärarfacken skicka ut sändebud till gymnasieavgångsklasserna för att råda dem att absolut välja bort en säker lönedöd och ett liv i evigt fördömt slaveri.

Tur att Skolprofeten slipper uppleva detta när han tar på sig lärarnas synder och försvinner upp till den stora huvudmannen. Men tyvärr dröjer detta nog ett par lönerörelser till.

Publicerat i Lärare och löner, Läraren i den offentliga debatten, Okategoriserade | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Rektors auktoritet utan auktorisation

I DN:s artikelserie om skolan har det lyfts på stenar som många inte har tittat under på väldigt länge.  Den senaste och viktigaste stenen som rullade undan är den om rektorsrollen och vad en rektor egentligen är utrustad med efter millenieskiftet. Journalisten Maciej Zarembas har satt akupunkturnålen rakt i den värkande skolkroppen. Men vi börjar med en tillbakablick. Ordet rektor kommer från det latinska rektor som betyder styresman. Inte att förväxlas med det latinska ordet rectum som betyder något helt annat.

Om vi backar femtio år och säger ordet rektor till en förälder eller elev så åker hatten eller mössan av nästan automatiskt… Läs mer

Publicerat i Läraryrket och skolvärlden, Rektorn och ledarskapet i skolan | Etiketter , | Lämna en kommentar

Katedern på podiet igen efter experimentverkstadens konkurs

Kommer läraryrket åter att upphöjas? Skolprofeten ser att pendeln har nått förbi mittenläget och kanske till och med kommer att göra en resa bakåt i tiden till startläget. Utbildningsminister Jan Björklund har annonserat att lärarna måste ta plats bakom katedern igen och ta befälet. Varför inte ta tillbaka den upphöjda katedern också tänker skolprofeten? Kanske kunde lärarna då återfå den överblick som yrket kräver?

Katedern på podiet är en laddad symbol, men egentligen en väldigt bra uppfinning metodiskt sett. Ännu bättre är förstås amfiteatern där publiken är upphöjd. Men läktare i klassrummen är ganska opraktiskt och föga ekonomiskt i dagens skolbyggnader. Problemet är att begreppen kateder och podium har laddats med känslor och politik som antyder att människors värde skulle förändras av ett antal centimeters skillnad i golvnivå. Vem skulle tro att skådespelare eller artister har valt en högre scen för att verka viktiga eller förnäma? Läs mer

Publicerat i Innehållet i undervisningen, Läraren och metodiken, Skolan och politiken | Lämna en kommentar

Litar du på lärare?

Litar du på att en lärare sätter rättvisa betyg för visade kunskaper? Inte? Litar du på att en polisman kan utföra en nykterhetskontroll? Att en pilot kan flyga planet som du ska åka med? De flesta gör det. Men läraren litar man inte på. Det gör inte politikerna som styr skolan i alla fall. Därför hittar man på olika sätt att tvinga lärarna att bevisa att de duger och redovisa exakt hur de sköter sitt jobb och redovisar i detalj hur det går till.

Ett exempel skolprofeten nyligen råkade ut för var ett stort arbete med att sammanställa olika elevbedömningar från prov i skolans alla ämnen där det noggrannt skulle redovisas HUR läraren rättar och bedömer att eleven når ett visst betygssteg. Syftet är att politiker och föräldrar skall få insyn i bedömningen, och anledningen måste vara att man inte litar på att det görs rätt.

Lärarna anmodades alltså att lägga en ansenlig mängd tid på att producera ett dokument som förklarar hur man bedömer skriftliga prov. Skolprofeten lekte då med tanken om detta skulle kunna tillämpas även på andra yrkesgrupper i samhället…och blev genast full av skratt. Tänk om… Läs mer

Publicerat i Den legitimerade läraren, Läraryrket och skolvärlden, Skolan och politiken | Lämna en kommentar

Studiecirkelresonemang

”Att gå runt i cirklar är ingen väg framåt

Skolprofeten, 2011

Att göra cirkelresonemang är primitiv form av evighetsmaskin. Hönan och ägget är ju en klassisk sådan. Om vi inte lyfter blicken när vi resonerar så kommer vi att fastna i ett bollande mellan höna och ägg, där den ena naturligtvis är bereonde av den andra. Men vi blir inte klokare av detta. Vi vet fortfarande inte vilket som kom först. Då måste vi gå in djupare och definiera vad en höna och ett ägg verkligen är och ta reda på vilket som räknas som den första hönan (eller det första ägget).

Läs mer

Publicerat i Läraryrket och skolvärlden, Skolan och politiken | Lämna en kommentar

Det är lärarnas fel!

Skolprofeten hör ekot av Grotescos förnumstiga sång ”De är bögarnas fel” som är en parodi på frikyrkans enkla moraliska analys. Men finns det inte en parallellvisa som handlar om krisen i svensk skola? Nu finns det i alla fall det. Så häng ned gitarren från lärarrummets vägg och stäm in i sången.

 (Profeten omarbetade texten efter att ha sett SVT Agenda söndagen den 6/2-2011 med Metta Fjelkner och ”coach”  Gunilla Hammar Säfström från tvserien ”klass 9A”  (Henrik Dorsin, orginaltext/musik. Tack för lånet.)

Över hela detta land (Oh, yeah, oh yeah…)

Skolan står i kaos och brand (Oh, yeah, oh yeah…)

Men vi som styr och ställer har ändå ryggen fri

För roten till all världens ondska är inte vi

Nej, det är Lärarnas fel, (Lärarnas fel), Lärarnas fel, (Lärarnas fel)

I tv, radio, tidning, blogg skrivs: Lärarnas fel!

Kommuner, verk och kammare har bilden klar och hel, och när det sagts i SVT så är det inte fel.

Klottret som står på stan, lärarnas fel

Ord som fitta och bög och fan, lärarnas fel

Att barnen sitter hemma och slöar, bara hemskt

Å inte kan dom traditioner som vi kallar svenskt

Ja, det är Lärarnas fel, (Lärarnas fel), Lärarnas fel, (Lärarnas fel)

Hela Sverige sjunker, och det är lärarnas fel

Min son med jaktgeväret fyra människor sköt ihjäl

På nåt sätt kan jag känna det var lärarnas fel

Skilsmässor och alkoholism, lärarnas fel

Ångest, leda, botulism, lärarnas fel.

Att ungar nu för tiden aldrig lär sig veta hut

Och kommer skjutsad hem till dörrn med första bästa snut.

Ja, det är Lärarnas fel, (Lärarnas fel), Lärarnas fel, (Lärarnas fel)

Allt är upp och ner och det är lärarnas fel

Min uppväxt har gjort att jag nog aldrig kan bli psykiskt hel

Men min familj är enig det är lärarnas fel.

Galen parlamentarism, lärarnas fel.

Varje bråk och liten schizm, lärarnas fel

På väldigt lösa grunder, betygen sätts helt snett. Men det kan aldrig lastas oss för Vi har alltid rätt,

Nej, det är Lärarnas fel, (Lärarnas fel), Lärarnas fel, (Lärarnas fel)

Därom kan vi enas, det är lärarnas fel

Man tror att det är Björklund själv som spelar oss ett spel

Men även han går fri för allt är, lärarnas fel

Ja, det är lärarnas fel, (lärarnas fel). Lärarnas fel, (lärarnas fel)

Allt som har gått minsta fel, ja det är lärarnas fel

Vi som styr och ställer har räddat en hel del. Men ingen tvivel råder det var lärarnas fel.

Publicerat i Läraren i den offentliga debatten, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Profetens födelse är annonserad

Året är 2010 enligt kristen tideräkning men kallas även år noll i skolprofetens egen räkning. Han har fötts i en liten by utanför den stora staden och han har kommit för att frälsa hela skolvärlden. Det är valår och skolan påstås vara en viktig fråga för världen, i alla fall om man frågar politiker och journalister.

Men frågar man några tonåringar som hänger utanför ICA-butiken så är det inte alls viktigt med skolan. Läs mer

Publicerat i Skolprofetens egenheter | Lämna en kommentar